Livet på landet

Sandbäckagård. Foto: Per Persson, Varberg

Gården Sandbäckshuset brukades 1931-1970 av Alma och Karl Nilsson. Svärsonen Per Persson var en ivrig amatörfotograf som dokumenterade delar av arbetet på gården.
__________________________________________________________

Karl med arbetskamraterna Balder och Max.
_______________________________________
Gräset slås och hässjas.
________________________
Alla måste hjälpa till när den viktiga potatisen ska upp ur jorden.
________________________________________________________
Slåtter med Balder och Max.
—————————————————————————————————————–
Driftiga bybor ledda av ”Stallbröderna” såg till att potatisplockningen skulle gå lättare.
Tillsammans startade man början på en maskinstation.
________________________________________________
Varje morgon och kväll måste korna mjölkas och det var kvinnogöra.
______________________________________________________________________________
Fina limpor redan klara t vänster och till sist bakar Alma några vetelängder.
___________________________________________________________________
Betgallring – tävling
—————————–

Personer

Johanna Österman (1852-1936), småskollärarinna i Ahla 1890-1909.
———————————————————————————–

Johannes Nilsson 1832-1908

Kyrkovärden, nämdemannen och kommunalmannen Johannes Nilsson uträttade mycket till gagn för sin hembygd. Läs mer om honom i Laholms socken : bygden som blev vår arvedel av Verner Andersson (Laholm, 1962).
————————————————

Gottfrid Hansson m familj.

————————————————————————————————————-

Anna Andersdotter 1807-1894
…………………………………………………………….

Erik Persson fick låna Lonrenz Wargrens Grålle för att plöja tegarna vid Ala 1:18.
————————————————————————————————-

Fastigheter i Ahla

”Faster Jenny” vid sitt hus Ala 2:16 Marielund på 1940-talet.
————————————————————————-

Mangårdsbyggnaden på Vårvik.
…………………………………………………………….

Det var vanligt att man hade bikupor på gården, så även på Vårvik. Här visar Magnus Johansson stolt upp en ram fylld med vaxkakor.
…………………………………………………………………………………………….

Elias Perssons hus vid vägen mot Skogaby. Byggdes 1833, revs ca 1936.
—————————————————————————————-
”Haralds affär” i Ahla, ca 1955
————————————
Flygfoto övver Ala 1:8 Dalbo/Björkebo samt Ala 3:25.
—————————————————————-

På Kråkelid eller Krogelid, d v s backen upp mot Ahla, byggdes kommunens första ’fattighus’. Efter beslut av kommunalnämnden i Laholms landskommun 26/7 1867.

Ur Jan Mellheds bok om Dixius = Laholmsoriginalet Johan Magnus Jönsson
Foto: KAJansson 1985
——————————

Kungsladugården

Oljemålning av laholmskonstnären Magda Dock , 1946.
—————————————————————————————-

En av de numera rivna banvaktsstugorna på Kungsladugården 1:25. Fanns 1898 till slutet av 1990-talet. Den andra byggdes 1898 och revs på 1960-talet. Fotot från www.banvakt.se
____________________________________________________

Mangårdsbyggnaden från gårdssidan, ca 1945.
———————————————————————————-

Flygfoto från 1950-talet.
____________________________________________________________

Två av Kungsgårdens drängar visar upp sina välryktade häster och skall förmodligen köra iväg och hämta in det hö som torkats på hässjor. Två pigor, ytterligare en dräng samt arrendatorn August Andreasson längst t höger. Ca 1930.
—————————————————————————-

Liten roman med stort innehåll

Ibland råkar man få tag på en liten pärla i bokfloden och förundras över att den inte är allmänt omtalad och känd. Ja, det känns ibland som om det kommer ut för många romaner i Sverige, så recensenter, bokhandlare och bibliotekarier hinner inte med. På något sätt fick jag kännedom om ”Allt skall du förlora” av Magnus Cadier. Tack och lov säger jag. Vilken fin liten roman om de stora livsfrågorna: vem vill jag vara? vilka drömmar har jag för framtiden? hur hanterar man den största sorgen av alla – att förlora ett barn?

Flickan Solveig växer upp på en välbärgad gård i Haninge, Stockholms län. Man får ta del av vardagslivet på gården under 1940- & 50-talet och Solveigs längtan bort, till något annat. Men som läsare vet vi att katastrofen kommer i slutet av sommaren.

Ett vackert språk gör att läsningen flyter på, dock krävs koncentration då tidsperspektiven hoppar fram och tillbaka. Det här skulle mycket väl kunna vara en ”based on a true story” där författaren förmedlar människoöden som han funnit när han släktforskat. Kanske var det så jag fick tips om boken.

En bra och läsvärd roman är det i vilket fall som helst och för den intresserade finns en tidigare och en kommande. Författaren har en sparsmakad och intressant blogg: http://magnuscadier.blogspot.com/

Romaner med släktforskningstema

Hur ska man presentera resultatet av sin släktforskning? En del bloggar, andra gör vackra släktträd och så finns det de som skriver en roman eller memoarer. Rolf Johansson heter en mångårig och hängiven släktforskare, som nu vill dela med sig av sin forskning och gör det med en verklighetsbaserad historisk roman som undertiteln lyder.

I boken ”Skräddare och äventyrare” berättar Johansson om en pojkes liv från det hårda livet att överleva på en litet torp på Hallandsåsen i slutet av 1800-talet, skaffa sig en utbildning/yrke och, som så många andra, utvandra till Amerika i början av 1900-talet. Att skildra ett levnadsöde från vaggan till graven är ju inte så originellt men här har författaren lagt till ett avsnitt med historiska fakta om den tid som själva roman-kapitlet handlar om. Ett lyckat grepp som skapar större förståelse för innehållet. Klart läsvärd roman som man antingen läser precis hela eller hoppar mellan olika kapitel.

En betydligt burdusare släktforskare finns med i Caroline Säfstrands roman ”Alltid din dotter”. Det känns lite konstruerat att en släktforskare söker upp mor resp dotter och tvingar på dem uppgifter som hon kommit fram till i sina efterforskningar av andra personer. Jag tror nog inte att någon skulle göra så, men det ökar ju dramatiken i historien eftersom de båda mottagarna är tämligen ointresserade. Det är endast dotterdottern, i denna genrationshistoria, som blir riktigt intresserad. Nåväl, författaren får tillfälle att skriva en historia om vad det innebär att vara mor/dotter och i viss mån även en kvinnohistorisk vinkel. Utspelar sig i Röstånga, Helsingborg och Landskrona.

’Riktiga’ memoarer är Britta BrobergsPå minnets stigar” där hon ger oss intressanta glimtar från sitt liv, alltifrån uppväxten som statarbarn i Köpinge, södra Halland, via skolor, utbildning, familjeliv till ett arbetsliv som bl a lärare. Lättläst och en fin bild av hur ett liv kan gestalta sig från 1940-talet och framåt.


Presentera din släktforskning

När du kommit en bit på väg i ditt sökande efter släktingar/anor så är det väldigt roligt att kunna presentera personer och samband mellan dem. Det enklaste är att göra ett släktträd som grafiskt visar vem som hörde ihop med vem. De moderna släktforsknings-programmen har sådana funktioner, annars finns det mallar att finna på nätet.

Men förmodligen har du lite mer än namn, årtal, namn på socknar och byar. Du har hittat lite anekdoter, marginalanteckningar i kyrkoböcker m m och t o m några fotografier. Nu kan du göra en släktbok. Behöver inte vara så oöverstigligt som det kan låta. Det finns många som generöst delar med sig av sina erfarenheter av detta.

Daniel Johansson berättar livfullt om sina erfarenheter på https://anforskning.wordpress.com/
En annan favorit är Eva Johansson som på Rötterbloggen skrivit både om egna och andras arbete med släktböcker https://www.rotter.se/blog/blogger/evajohansson
Riktigt bra handledning är Skriv ditt liv – handbok i livsberättande av Jenny Eklund, utg 2011. Hon har stor erfarenhet av att leda skrivarcirklar.

Nora Krug, amerikansk konstnär med rötterna i Tyskland, som har funderat mycket kring detta. Resultatet har blivit Heimat : ett tyskt släktalbum (2019) som på ett både gripande och fängslande sätt visar hur man kan förmedla kunskap om sin släkt.

Nora Krugs version av ett släktträd i boken ”Heimat : ett tyskt släktalbum”




Sortering av gamla släktfoton

Det finns ingen auktoriserad hjälplista för att sortera foton. Nya foton rekommenderar alla att man sorterar i mappar med år och månad. Det fungerar ju bra för nytt material, men när man inte ens vet om bilden man har skannat är tagen 1890 eller 1905?

Kanske kan mina erfarenheter vara till hjälp – eller så får du inspiration till eget system.

…forts följer